Checklista för svåra besked

Förbered dig!

Finns det några särskilda omständigheter att ta hänsyn till? Vilken relation har personen till polisen? Är personen psykiskt eller fysiskt sjuk?

När du ringt på dörren

En kort förberedande mening – ”jag har tyvärr tråkiga nyheter…” – hjälper hjärnan att ta in budskapet.

Klargör förutsättningarna. Vilka är involverade? Vilken sekretess råder?

Ta god tid på dig.

Säg bara sådant som du vet. Spekulera aldrig.

Undvik ironi och humor.

Förklara omständigheterna. Att någonting gått snett betyder inte att det är fel på personen i fråga.

Gör egna minnesanteckningar.

Låt personen ställa frågor och själv reglera hur mycket information han eller hon orkar med.

Använd kollektiva ord när du beskriver den andres reaktion: ”Så kan alla känna …”, ”Du är inte ensam …”, ”Alla ha rätt att överklaga …”

Var empatisk utan att överdriva.

Arbeta med ansiktet. Medlidande, orubblighet, glädje. Allt går att signalera med ansiktet.

Nästan alla negativa besked väcker skam och känslor av utanförskap. Det kan vara orsaken till att en person drar sig undan en utredning eller blir aggressiv vid en trafikkontroll.

Förbjud inte starka känslor. Den som får ett svårt besked riktar ofta ilskan mot den som kom med beskedet.

Ge uttryck för förståelse men skicka inte signalen att själva beslutet går att rucka på – då blir det bara värre.

Efteråt

Hur mår den andre vid mötets slut? Vet han eller hon vart man kan vända sig? Finns det andra du bör informera? Finns du själv tillgänglig dagarna efter beskedet?

Ovisshet är plågsamt. Löpande information om att det inte finns någon ny information är bättre än ingen information alls.

Skuld och skam är vanligt bland dem som lämnar svåra besked. Inte minst om man stöter på människor som använder ilska eller skam för att få sin vilja igenom.

Utvärdera mötet efteråt. Vad har du lärt dig?

Reportage / Svåra besked

"Du blir en otroligt viktig person"