En bild ljuger aldrig - eller?

Behovet av att använda bilder som bevis är stort. Men ett fotografi är inte så objektivt avbildande som man vill tro. Det anser före detta polisen Lars Wallsten som nyligen doktorerade vid Högskolan för fotografi.

Lars Wallsten vill med sin avhandling öka med-vetenheten om hur man använder fotografier som bevis.

– Om det fanns en mängd stavfel i juridiska dokument skulle det sänka trovärdigheten. På samma sätt borde man se på en dåligt gjord fotografering, säger han.

I en serie fotografier i avhandlingen har Lars Wallsten lagt in pilar, siffror och skalor. Han beskriver hur symbolerna förändrar bilderna och gör att de kan tolkas som mer sanna än bilder utan. De kan också leda betraktaren att titta på vissa saker i bilden, eller rent av läsa in sådant som faktiskt inte finns på bild.

– Pilarna till exempel står för ett utpekande. På samma sätt som kameralinsen pekar åt ett visst håll.

Fotografens tolkning

Lars Wallsten anser att det går att utveckla metodiken och synen på användandet av bild. Han menar att det finns både en övertro på och ett underutnyttjande av bilden inom rättsväsendet.

– Bilder kan användas för att skapa berättelser, men man måste vara medveten om att sammanhanget är komplext. En bild är alltid fotografens tolkning.

En annan serie fotografier i avhandlingen kommer från ett autentiskt kriminalfall och ifrågasätter en gjord rekonstruktion som hade betydelse för domen. Rekonstruktionen gjordes under en vårvinterdag när det inte fanns några löv på träden. Själva brottet ägde rum en sommarnatt på en skogsväg. Lars Wallsten gjorde en ny rekonstruktion för att visa på andra ljusförhållanden och löv som skymmer.

Under arbetet framkom hur jurister kan ha alltför stora förhoppningar på fotografiets kapacitet. Till exempel hoppades någon att det skulle gå att fotografera vad vittnena såg.

– Man kopplade ihop seende med fotografi. ”Fotografera på samma sätt som ögat uppfattade händelsen i mörker” var deras önskemål. Jag fick tala om att allt inte är möjligt att visa med fotografi.

Viktigt att ifrågasätta

Lars Wallsten drar paralleller till hur minnet fungerar. Man fyller i luckor och återger nya versioner för varje gång man berättar något. En bild är också ofullständig och man fyller i det som fattas. Vi skapar mönster för att förstå sambanden. Lars Wallsten vill se en mer kritisk blick på vad det innebär att använda fotografi inom dokumentation.

– Det handlar dels om hur man använder sig av fotografering på platsen och dels hur man tolkar bilderna.

Under sitt arbete med avhandlingen har Lars Wallsten berört en liten del av ett område som han insett är stort och komplext.

Bilders bevisvärde är en fråga som bland annat aktualiserats av Usama bin Ladens död och frågorna om bilder på kroppen var äkta eller inte.

– Bilder kan vara avgörande i världspolitiska händelser och beslut, säger Lars Wallsten.

I USA finns en tradition av att både åklagarsidan och försvaret anlitar sina egna experter för att kritiskt granska bilder inför rättegångar. Lars Wallsten är övertygad om att det arbetssättet kommer till Sverige.

– Det är viktigt att ifrågasätta bildernas bevisvärde i och med att de tekniska utredningarna fått en så stor betydelse. Vi bör också utnyttja bildernas höga kommunikativa förmåga.

Att tänka på vid brottsplatsfotografering

1. Var medveten om fotots möjligheter och begränsningar.

2. Var noga med val av objektiv, ljussättning och annan teknik
som bäst uppnår det avsedda resultatet.

3. Använd stativ ofta. Det skapar utrymme för eftertanke och att kunna göra medvetna val.

4. Var medveten om ditt eget bildspråk. Någon annan ska använda bilderna för att tolka en komplex händelse.

5. Kom ihåg att kriminalfotografi har en upphovsman och avsändare.