Så arbetar sjöpolisen i Göteborg

Sjöfyllerianmälningarna har tredubblats sedan lagen skärptes förra året. Nu hårdsatsar sjöpolisen i Göteborg för att komma åt ännu fler.

Det brukar sägas att ingenting förebygger brott så effektivt som riktigt uselt väder. Är åskskuren, snöstormen eller iskylan tillräckligt intensiv väljer även den mest förhärdade huligan, inbrottstjuv och langare att stanna hemma.

Men för sjöpolisen kommer vädret inte nödvändigtvis till undsättning. Det är snarare en allestädes närvarande faktor som vid varje givet tillfälle kan vända ut och in på enhetens rutiner. Juli, strålande solsken och spegelblank skärgårdsfjärd betyder sannolikt att antalet friluftsbåtar, och därmed polisingripanden, skjuter i höjden. November, höstmörker och orkanbyar i kustbandet innebär rimligtvis färre söndagsseglare att hålla reda på men de få insatser som faktiskt görs blir å andra sidan desto mer krävande.

– Värst är ändå överfallsvädret. När det snabbt slår om från hög- till lågtryck blir sjöräddningscentralen alltid nedringd, säger sjöpolisbefälet Bengt-Lennart Albinsson samtidigt som han vant parerar polisbåtens krängningar.

– De båtägare som varit med länge vet vad som måste göras när det blåser upp men under sommaren är skärgården full av oerfarna turister. För dem är det nog nära till paniken när draggarna släpper och man får in en lina i motorn.

Vackert väder till havsNågra sådana orosmoln finns inte den här dagen. Den 14 meter långa polisbåten studsar visserligen fram över en nätt sjögång men försommarvädret är friskt och strålande.

Sjöpolisen Carina Linderoth viker resolut gasreglaget framåt. Två motorer på sammanlagt drygt 1 200 hästkrafter mullrar igång någonstans akterut och den nästan 20 år gamla polisbåten ökar farten. 14, 15, 16 knop.

– Den här båten är billigast i drift om man kommer över 30 knop och jag tror ni märker varför, säger Bengt-Lennart Albinsson och gungar menande i takt med vår oregelbundna framfart.

– Man måste upp i så pass hög hastighet för att skrovet ska plana ut ovanpå vågorna.

Lugnet före stormen

Utanför polisbåtens oväntat husvagnslika innandömen är det fortfarande några veckor kvar tills sommarsäsongen rullar igång på allvar. Än så länge tycks Göteborgs skärgård snarare gäspa och sträcka på sig. Fritidsbåtarna ligger visserligen uppradade i de prydliga småbåtshamnarna vi passerar men mycket längre än så har deras ägare inte kommit. Vi är kort sagt rätt ensamma i farleden. Vårsolen till trots.

Men lugnet är bedrägligt. Inom några veckor kommer den här delen av skärgården växa från 4 500 till 12 000 invånare. Den relativa stiltjen i maj och början av juni blir därför en ovärderlig acklimatiseringsperiod för de sex poliser som förstärker sjöpolisen under sommarmånaderna.

Sjöpolisen Carina Linderoth kör polisbåt– Det kan till exempel vara rätt obehagligt att köra utryckning i totalt mörker med enbart radarn att gå efter om man inte suttit i en polisbåt på åtta månader. Då är det perfekt att varva upp under några lugnare veckor, säger Bengt-Lennart Albinsson samtidigt som Carina Linderoth varsamt lägger polisbåten på plats bakom en stenig udde, dold för eventuella fartsyndare i sundet mellan Lilla Varholmen och Hjuvik.

– Tidigare var sommarförstärkarnas arbetsschema mer sönderryckt. Två veckor här och en månad där. 2009 gjorde man därför en omorganisation som innebär att de arbetar åtta månader som trafikpoliser, och från maj till augusti hos oss. Det ger en helt annan kontinuitet.

Sommarsatsning

Sjöpolisens bevakningsområde är enormt. Nio året-runt-anställda och sex sommarpoliser håller koll på en kustlinje som sträcker sig från norra Halland till södra Norge. Enhetens fyra båtar har visserligen en topphastighet på minst 40 knop men turer till populära semesterresmål som Grebbestad och Strömstad blir i praktiken så långa att man omöjligt hinner fram och tillbaka över dagen.

Förutom en och annan natt på hotell – "facket vill inte att vi sover i båten" – innebär det att man av förklarliga skäl måste prioritera rätt hårt. Havet är helt enkelt för stort.

– Tidigare var det mer ”herrarnas fria åkning”. Man patrullerade skärgården och arbetade utifrån händelser. Så fungerar det inte längre. Den här veckan gör vi kanske hastighetskontroller i södra skärgården och nästa går man iland på Hönö för att kolla hjälmanvändningen bland mopedförare. Allt är planerat och underrättelsebaserat, säger Bengt-Lennart Albinsson.

Just den här sommaren är lite speciell. Under hela juli hårdsatsar enheten på att motarbeta sjöfylleri och hastighetsöverträdelser. Tre sjöpoliser har avsatts för att arbeta enbart med detta.

– Vi gjorde 250 utandningsprov förra året. Ambitionen är att komma över 400 i år. Det ökar sjösäkerheten.

Tuffare sjöfyllerilag

Satsningen inleds nästan exakt ett år efter att sjöfyllerilagen skärptes. För båtar som är längre än tio meter eller kan köra snabbare än 15 knop gäller numera en nedre alkoholgräns på 0,2 promille. Tidigare byggde mycket på den enskilde polismannens iakttagelser.

– Så länge föraren kunde köra båten ”på ett betryggande sätt” spelade det i praktiken ingen roll om han blåste 1,5 promille. Varje gång någon bötfälldes kallades vi ändå till tingsrätten för att vittna och förklara på vilket sätt båten framförts vårdslöst. Det är inte så enkelt.

Den nya gränsdragningen blir mer definitiv och enligt Bengt-Lennart Albinsson underlättar det sjöpolisens arbete märkbart.

– Dessutom tycker vi oss märka att de alkoholrelaterade problemen minskat i skärgården. Vi får till exempel rapporter om att middagssällskap oftare låter en nykter person agera chaufför. Det tolkar jag som att lagen verkligen är brottsförebyggande.

Ribbåtarna är ett bra hjälpmedelEn annan grundbult i sommarsatsningen är enhetens två ribbåtar. Med dem är det enklare att komma ikapp och intill även de snabbaste båtarna.

– Ägarna är ofta väldigt försiktiga med sina båtar och den som precis stoppats för fortkörning är nog dessutom lite extra känslig för repor eller krockskador. Då är ribbåten perfekt. Den är ju i princip en enda stor fender, säger Bengt-Lennart Albinsson, och vidrör därmed ett fenomen som är smått unikt för sjöpolisen. För om vädret är den mest ostyriga faktorn i deras dagliga arbete så finns det en god tvåa: tiden.

– Allt går lite långsammare här ute. Det får man räkna med. Vi kan till exempel inte vinka in fortkörare på samma sätt som man gör vid en bilväg. Det är faktiskt rätt omständligt att borda en båt.

Avstånd tar tid

Än tydligare blir temposkillnaden när de stora avstånden tas med i beräkningarna. Om en stulen båt som strandat på Orust ska bogseras tillbaka så låser det upp enheten i flera timmar.

– Just därför underlättar det nya utredningsstödet Pust vårt arbete mycket. Med det kan man sitta och skriva klart allting redan under hemresan, säger Bengt-Lennart Albinsson.

– Men faktum är att vädret påverkar oss där också: blåser det för mycket är det nästan omöjligt att träffa rätt tangenter på datorn.

Simon Bynert

Sjöpolisen i Sverige

Under högsäsongen, från maj till september, arbetar ett 60-tal sjöpoliser i Stockholms län och knappt 20 i Västra Götaland. På vintern och hösten är de ungefär hälften så många.

I Stockholm finns nio polisbåtar medan Göteborg har tre och förstärker med ytterligare en under sommarmånaderna.

Sjöpolisen använder bland annat polismodifierade versioner av Stridsbåt 90 samt flera så kallade ribbåtar. De sistnämnda har en topphastighet på cirka 60 knop.

Alla poliser kan söka provtjänstgöring på sjöpolisenheterna. Efter godkänd provtjänstgöring söker man till en sju veckor lång sjöpolisutbildning som bland annat omfattar sjörelaterade lagar, säkerhetsutbildning för sjömän samt fartygsbefäl klass 8.

Sjöfyllerilagen skärptes 2010

Sedan den 1 juni 2010 är gränsen för sjöfylleri 0,1 milligram alkohol per liter i utandningsluften, vilket motsvarar ungefär 0,2 promille i blodet.

Reglerna gäller för den som kör eller ”fullgör en uppgift av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss” ombord på båtar som är längre än tio meter eller som kan köras i minst 15 knop. Sjölagen i sin helhet hittar du här.

För mindre båtar gäller de gamla reglerna: polisen har rätt att kontrollera nykterheten ombord om den inte framförs ”på ett betryggande sätt”.

Sedan den 14 juni går sjöfylleri att utreda i polisens utredningsstöd, Pust.

Både polisen och kustbevakningen har rätt att slumpmässigt ta utandningsprov till sjöss för de båtar som omfattas av den skärpta lagstiftningen.

Sjöfylleri ger fängelse i högst sex månader eller böter.

Gränsen för grovt brott är, precis som vid rattfylleri, 1,0 promille. Föraren kan då dömas till fängelse i högst två år.

Sjöfyllerianmälningarna ökade kraftigt efter att lagen skärptes, från 100 anmälningar 2009 till 299 anmälningar 2010.