Rikskriminalchefen har siktet inställt på vardagsbrotten

Efter ett halvår som rikskriminalchef har Klas Friberg inlett ett intensivt arbete med nya uppdrag mot korruption, mängdbrott och seriebrott. Hans framgångsrecept är ökad kommunikation och bättre samordning.

Hur motsvarar jobbet dina förväntningar?

– Det är ännu roligare än jag trodde att det skulle vara. Jag har stora möjligheter att göra vad jag hade tänkt mig.

Vad vill du göra?

– Kraftsamla mot mängd- och seriebrotten. Det finns en efterfrågan från hela Polissverige om att vi ska koordinera det arbetet här på Rikskriminalpolisen. Det är inte vi själva som ska göra allt jobb, men vi ska se till att rätt saker blir gjorda.

Hur då?

– Vi bildar en nationell operativ ledningsgrupp som kan besluta om att förstärka på platser med låg polisiär närvaro. Jag tänker mig en nationell resurs på cirka 150 poliser, med grundplacering i sina lokala polismyndigheter.

När skulle de sättas i bruk?

– I fjällen på sportloven och på vissa platser på sommaren, till exempel, för att jobba mot vardagsbrott som misshandel, snatterier, bilstölder och inbrott.

Klas Friberg framför dataskärmVad ägnar du dig åt just nu?

– Jag försöker träffa så många medarbetare som möjligt för att lyssna på hur de tycker att vi ska utveckla verksamheten. Utgångspunkten är den inspektionsrapport som blev klar tidigare i år.

Vad var det viktigaste budskapet i rapporten?

– Att det finns en stor efterfrågan på att vi ska biträda polismyndigheterna med vår expertis. Vi måste bli bättre på att förankra vår verksamhet hos polismyndigheterna, där har vi brustit ibland.

Vad har det fått för konsekvenser?

– Våra insatser är generellt mycket uppskattade och vi har en orderingång som överstiger vår förmåga att leverera. Men vi kan bli bättre på att tala om hur vi prioriterar begäran om biträden.

Kommer du att omorganisera på något sätt?

– Rent generellt tycker jag att man ska vara försiktig med omorganisationer, de ska inte ske förrän de är oundvikliga. Men vår interna verksamhet kommer att förändras. Vi behöver göra justeringar och det arbetet pågår. Jag hoppas att mina medarbetare känner att de ställs inför väl förankrade förslag.

Hur ser Rikskriminalpolisen ut om fem år?

– Idag har vi många experter på viktiga sakområden. Det kommer vi ha om fem år också. Men då har vi också blivit experter på att koordinera svensk polisverksamhet – det är vår stora utmaning. På så vis kan vi nå bättre resultat totalt sett för svensk polis.

Hur utvecklas det internationella arbetet?

– Vi ska delta i fler internationella utredningar. Vi står inför stora utmaningar med drastiska omvärldsförändringar, som vi bland annat sett i form av terrordådet i centrala Stockholm.

Förändras inriktningen på kriminalunderrättelsearbetet?

– Vi måste svara upp mot de nationella behoven bättre. Vår inriktning av kriminalunderrättelsearbetet har kanske till för stor del varit inriktad på internationella åtaganden.

– Nu inriktar vi vår underrättelseverksamhet tydligare mot seriebrott. Rikskriminalpolisen får i uppgift att ta fram lägesbilder över seriebrottsligheten i Sverige.

Renodlas verksamheten?

– Jag förstår att man kan tycka att vi borde renodla, men samtidigt placeras ny verksamhet hos oss. Jag tänker på satsningen mot seriebrott och på att vi nu ska ta ansvar för bekämpningen av korruptionsbrott. Det är ett stort förtroende vi får.

Hur ska ni prioritera polismyndigheternas förfrågningar?

– Prioriteringar är ett ständigt dilemma för all polisverksamhet. Det är därför vi ska jobba underrättelse-lett mot det vi tror ger bäst effekt, enligt polisens underrättelsemodell.Tack vare arbetet i underrättelsecentren har vi en väldigt bra bild av vilka som är de strategiskt viktiga personerna i den grova, organiserade brottsligheten idag. Ibland måste vi säga nej till en myndighets begäran, eftersom vi tror på en större effekt och nytta om vi istället lägger vår kraft på dessa strategiskt viktiga personer.

Vilka erfarenheter gör dig till en bra rikskriminalchef?

– Jag har nytta av att jag jobbat på operativ och strategisk nivå både inom ordnings- och kriminalpolisiära områden. För att bli framgångsrika måste vi kunna kombinera dessa förmågor, som vi gör i den nya nationella operativa ledningsgruppen.

Vad kan Rikskriminalpolisen bli bättre på?

– Kommunikationen! Ska vi bli bättre på samordning måste det finnas en ömsesidig förståelse mellan Rikskriminalen och polismyndigheterna. Ökad förståelse kan vi bara åstadkomma genom bättre kommunikation och dialog. Det ska ske genom möten och – väldigt konkret – i den nationella operativa ledningsgruppen.

Vilka är dina drivkrafter?

– Att få jobba med frågor som jag tycker är intressanta. Det har jag haft förmånen att få göra varje dag. Jag är stolt över att få vara tjänsteman och tycker att svensk polis gör ett fantastiskt bra jobb. Det ger mig bränsle och energi när vi kritiseras orättvist.

Hur mycket jobbar du?

– Lagom. Lite mer än 40 timmar i veckan, men jag upplever det inte som belastande på något sätt.

Hur hittar du en bra balans mellan arbete och privatliv?

– Det är viktigt att inte bli en slav under sin funktion. Man tänker inte rätt om man är det. Jag har en tydlig prioritering: Först kommer hälsan, sedan familjen, i sista hand jobbet. Frångår man den prioriteringen blir det inte bra.

Varför valde du en karriär inom polisen?

– Jag är intresserad av samhälls- och demokratifrågor. Dessutom gillar jag att jobba i lag. Jag trodde att jag skulle få göra det inom polisen, och jag trodde rätt. Bra polisarbete är alltid ett lagarbete. Det är det som gör det så kul!

Mer om Klas Friberg

Ålder: 51.

År inom polisen: 20.

Bor: Veckopendlar från Stockholm till familjen i  Göteborg.

Personliga styrkor: Engagerad, analytisk, strategisk.

Intressen: Fotboll och tennis.

Motto: Fånga dagen.

Mer om mängdbrottssatsningen

Cirka 150 poliser förstärker på platser där det finns behov av att öka tryggheten och minska  vardagsbrotten.

Deras arbete leds av lokala insatschefer.

En nationell operativ ledningsgrupp, förkortad N–OLG, med representanter från samverkansområdena, ledd av rikskriminalchefen, beslutar om insatserna.

Polismyndigheterna lämnar in en begäran till N-OLG när de behöver förstärkning.

Mer om seriebrottssatsningen

Rikskriminalpolisen ska löpande ta fram underrättelseinformation om seriebrott och samordna polisens bekämpning av seriebrott.

Ett mål är att tidigare avbryta och lagföra seriebrott, genom samordning och beslut i N-OLG.

Lagföringen ska öka genom spridning av kunskap om hur bland annat åldringsbrott, inbrott, skimning och barnpornografi bäst bekämpas.

Läs mer om den nationella satsningen mot mängd- och seriebrottslighet här.

Mer om korruptionsbekämpningen

En enhet som ska utreda mutbrott och bestickning inrättas vid Rikskriminalpolisen.

Enheten får cirka 30 medarbetare; poliser och civila specialister på it, ekonomi och kriminalteknik.

De ska arbeta nära åklagarmyndighetens Riksenhet mot korruption.