Författaren till Svensk maffia i juryn

Lasse Wierup vill hjälpa andra som vill skriva böcker baserade på undersökande journalistik. Nu deltar han i Svensk Polis skrivtävlingsjury.

Vi utlyser nu en skrivtävling för polisanställda för nionde året i rad. Många av de vinnande bidragen genom åren har författats av personer som använt sin kunskap om polisarbetet i sitt skrivande. Det är ett grepp som verkar vara framgångsrikt. Någon som lyckats ge ut flera böcker på detta sätt är journalisten Lasse Wierup. Han är årets nya jurymedlem.

Han och journalistkollegan Matti Larsson har under många år kartlagt den grova organiserade brottslig-heten i Sverige. Men de hjälper inte till i polisarbetet.

– Nej, det går inte. Man måste hålla på sin yrkesroll och skydda sina källor, säger Lasse Wierup.

Samlad bild

Vissa uppgifter om tendenser och nya gäng har han bidragit med. Men överlag tycker han sig inte ha så mycket ny information som kan intressera polisens initierade utredare. Det mesta som han och Matti Larsson tar upp i boken Svensk maffia och dess uppföljare är redan kända händelser. Men det betyder inte att böckerna inte fyllt en viktig funktion.

– Den första boken bidrog till en samlad bild av fenomenet. Det var nog tämligen okänt hos den breda allmänheten.

Inte förrän efter sprängdådet mot dåvarande åklagaren Barbro Jönsson 2007, som nu arbetar inom polisen i Västra Götaland, gjorde myndigheterna en kraftsamling mot de kriminella gängen, enligt Lasse Wierup. Justitieministern Beatrice Ask samlade cheferna för en rad olika myndigheter och gav dem i uppdrag att föreslå åtgärder för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten.

– Ofta är det så, att det måste hända något allvarligt först.

Imponerad av utredare

Polisens pågående insatser mot de kriminella gängen beskriver Lasse Wierup som väldigt varierande. Han tycker att polisen i Västra Götaland utmärker sig för sin förmåga att få brottslingarna att byta sida och samarbeta. Han är också imponerad av många utredares uthållighet och höga kompetens och tycker att de lyckas förvånansvärt bra med tanke på hur dåliga förutsättningarna kan vara.

– Men fortfarande finns kriminella grupperingar som får vara ifred.

Lasse Wierup tycker inte att polisen ska underskatta vad det innebär att någon tillhör en namngiven organisation.

– Hela idén med att använda namn och logotyper är att skapa ett rykte som går att använda som ett brottsverktyg. Få människor hade varit rädda för Hells Angels medlemmar om det inte vore för det våldskapital som organisationen lyckats bygga upp.

Han anser också att polisen måste öka sin närvaro i förorterna. I statens frånvaro har brottskulturer frodats och alternativa maktstrukturer tagit form, förklarar han.

Författare på heltid

Den organiserade brottsligheten vinner ny mark, enligt Lasse Wierup. Han verkar hoppas att någon annan reporter ska ta över det som blivit hans bevakningsområde och kastar ur sig att ingen hittills har berättat om hur den organiserade brottsligheten äter sig in i storbankerna, till exempel. Egentligen vill han göra något annat nu, som att på heltid ägna sig åt sitt och Matti Larssons förlag och hjälpa andra journalister som vill skriva böcker. Men när drivkraften är att föra upp saker i ljuset är det kanske svårt att avstå.

Lasse Wierup tog själv steget från en reportertjänst på en dagstidning, senast Dagens Nyheter, till att bli författare på heltid för två år sedan.

– Det fanns så mycket som aldrig fick plats i artiklarna. Jag skrev 3 000 tecken och hann inte ens närma mig storyn.

Berätta för mamma

Hans första råd till dig som själv funderar på att skriva en bok är att lämna tangentbordet och ringa din mamma.

– Försök att förklara grejen. Blir hon nyfiken och vill veta mer efter max fem minuters berättelse så har du nog en bra historia.

Lasse Wierups skrivtips

1. Var noga med detaljerna. Läsaren ska få en känsla av att vara en fluga på väggen.

2. Var inte övertydlig. Kommentera inte i onödan.

3. Hitta ett dynamiskt språk. Blanda korta och långa meningar.

4. Skriv så enkelt som det bara går. Undvik fackspråk.

5. När du tror att du är klar – stryk tio procent. Det gör alltid texten bättre.