Sida vid sida

Före detta kriminella hjälper polisen i söderort i Stockholm att nå unga som fastnat i brottslighet.

- Som polis kan man ibland känna att det är så lite man kan göra när man möter ungdomar som är fast i missbruk och kriminalitet. Vi använder våra redskap och gör det vi ska, men något att erbjuda efter det saknas ofta.

Ludvig Sandberg från Söderortspolisens ungdomsgrupp lutar sig mot dörrkarmen vid ett av förhörsrummen bredvid receptionen i polishuset i Västberga i södra Stockholm. Rummet ser inte riktigt ut som det brukar. En av väggarna pryds av en graffitimålad banderoll med texten X-cons och på dörren hänger ett A4:a med organisationens mer diskreta officiella logga.

För andra året i rad genomför Söderortspolisen en fem veckor lång insats, kallad ”Gåsen 2”, mot narkotika bland ungdomar i samband med skolstarten. I år har de prövat ett nytt grepp genom att låna ut ett rum till X-cons. Här kan ungdomar som polisen just släppt från förhör, provtagning eller en natt i arresten få prata med några medlemmar från organisationen. De har tidigare varit kriminella och jobbar nu med att motivera andra att sluta med droger och brott.

Tanken med försöket är att nå de ungdomar som kommit långt i sin kriminella livsstil. ”Prata inte med mig om socialen, det hjälper inte. De fattar ingenting”, kan det låta.

I första hand slussar Söderortspolisen ungdomarna vidare till kommunens socialförvaltning, eller kör dem till Maria Ungdoms beroendemottagning där de direkt efter polisanmälan erbjuds ett vårdprogram. Det är ett framgångsrikt samarbete som har pågått i några år, men fortfarande tackar nästan hälften nej till vård.

– Då blir X-cons ytterligare ett alternativ, ett bra redskap att ta till när vanliga myndighetsvägar inte räcker till, säger Ludvig Sandberg.

I en av stolarna i förhörsrummet sitter Andreas Nygren, kontaktperson hos Ung i X-cons, med en kopp snabbkaffe i handen.

– Det är en grym samverkan. Polisen gör sitt, vi gör vårt och tillsammans blir det något bra.

X-cons har redan tidigare jobbat ihop med Stockholmspolisen på olika sätt, men ett eget rum till låns i polishuset är något nytt. Den fysiska närheten är viktig, menar Andreas Nygren.

– Det är viktigt att fånga upp ungdomarna så fort som möjligt. När man sitter inne hos polisen kan man vara fast besluten att lägga av, men så fort man kommer ut är det lätt att gå tillbaka till sitt gäng. Därför är det effektivt att vi finns här, säger han.

När Svensk Polis hälsar på är satsningen inne på vecka två och polisen har redan skickat ett tiotal ungdomar vidare till frivilliga samtal hos X-cons. En fick besök av organisationen i arresten, andra kom till rummet vid frisläppningen och andra träffade de på stan efter att polisen förmedlat telefonnumren.

– De blir inga helgon direkt. Men får vi prata med dem en gång kan vi bestämma fler träffar. Det har vi redan gjort med många av dem, säger Leo Bjelkenstrand, också han kontaktperson hos Ung i X-cons.

Både polisen och X-cons är noga med att kalla försöket för samverkan, inte samarbete. Det ungdomarna berättar stannar inom rummets fyra väggar och ingen polis sitter med.

— Då skulle vi förmodligen behöva skriva en hel bunt anmälningar utifrån det vi får höra, säger Ludvig Sandberg och skrattar lite.

Samtalen har ett mer långsiktigt syfte att hjälpa ungdomarna sluta med droger och brott. Nyckeln till att få dem att öppna sig handlar om igenkänning, menar Andreas Nygren.

– Jag berättar om vad jag har varit med om. Då kan de släppa på sina fasader och attityder och bli mottagliga för förändring. För polisen berättar de inte mer än nödvändigt, inte heller för en medelålders kontaktperson från socialförvaltningen som är i en helt annan livssituation.

Det viktiga i samtalen är att få ungdomarna att inse att de själva medverkar till den situation de befinner sig i. Leo Bjelkenstrand pekar på graffitimålningen och berättar om killen som målat den.

– När vi började träffas pratade han hela tiden om vilken jäkla otur han haft med allting.

Andreas Nygren fortsätter:

– Det är lätt att skylla ifrån sig på samhället, skolan, polisen eller morsan. Vi försöker få dem medvetna om vilka skador de orsakar, både hos familjen och utomstående. Det är en dos sanning som inte smakar så gott men som är nödvändig för att de ska ändra sig.

För både Andreas Nygren och Leo Bjelkenstrand var mötet med andra som varit i samma situation avgörande för att få dem att bli ”drogfria och hederliga” som de uttrycker det. Det var viktigt att se levande bevis på att det går att ta sig ur situationen och sedan använda samma verktyg för att lyckas själv.

– Det viktigaste vi kan erbjuda är en ny gemenskap. Jag har aldrig varit så ensam som när jag bestämde mig för att lägga av, man tappar sina vänner och det man har tyckt om att göra. Vi ordnar med olika utbildningar, vårdprogram och gemensamma aktiviteter, som att träna på gym, säger Andreas Nygren.

Från polisens sida tycker Ludvig Sandberg att försöket har tagits emot väl bland medarbetarna. Möjligen har någon varit skeptisk till att släppa in före detta kriminella, en del ganska färska, så nära inpå polisverksamheten.

– Men det lånade rummet ligger i entrén och det krävs inget passerkort, annars hade det inte gått, säger han.

Något bra är att inblandade poliser på kort tid hunnit få upp ögonen för ett nytt sätt att jobba, menar Ludvig Sandberg.

– Yttre personal har tusen olika saker att tänka på, men nu vet de att det går att hänvisa ungdomar till X-cons och kan plocka fram visitkortet med deras nummer.

Kriminalchef Manne Jönsson är säker på att Söderortspolisen kommer att ha liknande insatser de kommande åren, gärna också inom andra områden. Vid förra årets insats blev samarbetet med Maria ungdomsmottagning etablerat och nu hoppas han på samma sak med polisens kontakt med X-cons.

– Riktade insatser fungerar klockrent för att få igång nya arbetssätt. Medarbetarna blir motiverade och vi från ledningen kan följa upp och visa på konkreta resultat.

Satsningen har gett goda resultat konstaterar Manne Jönsson. Polisens intensiva arbete har märkts ute på stan och spridit sig bland ungdomar, och målen som polisen satte upp har nåtts med råge. 

— Förra året siktade vi på 100 ingripanden och gjorde 151 stycken. I år var insatsen en vecka kortare och målet 80 ingripanden. Det blev sammanlagt 140 ingripanden, varav 70 personer var under 20 år, säger Manne Jönsson.

Han betonar att fokus i satsningen är att erbjuda ungdomarna fortsatt hjälp.

– Det är en sak att lägga extra krut på att lagföra ungdomar, men det genomtänkta här är att vi vid ett ingripande ger dem en chans att få vård som matchar deras behov. Det ger en långsiktig och hållbar effekt av vårt polisiära arbete.

FAKTA/ X-cons

  • Ideell organisation för före detta kriminella som tagit avstånd från brott.
  • Föreningen bildades 2008 av tidigare medlemmar i Kris, Kriminellas revansch i samhället.
  • Ungefär 45 personer är engagerade på heltid i organisationen.
  • Största lokalföreningen är Stockholm med 500 medlemmar.
  • Lokalföreningar finns bland annat i Jämtland/Härjedalen, Borlänge, Sollentuna, Haninge och på Gotland.

FAKTA/ Söderortspolisens satsning Gåsen 2

  • Gåsen 2 är en narkotikainsats med ungdomsfokus.
  • Insatsen genomfördes för andra året i rad vid skolstarten.
  • Målet har varit att få ner narkotikabrottsligheten genom att identifiera och lagföra så många missbrukande ungdomar som möjligt och erbjuda fortsatt hjälp.
  • Delar av den yttre personalen jobbade koncentrerat med ingripanden mot missbrukande unga under tre veckor.
  • Frihetsberövade erbjöds hjälp via socialtjänsten, Maria ungdomsmottagning eller samtal med organisationen X-cons.
  • Delar av den inre personalen jobbade extra offensivt med att utreda narkotikaärenden bland unga under fem veckor. Bland annat spårade polisen andra misstänkta via gripna personers beslagtagna mobiler.
  • Årets insats ledde bland annat till att polisen gjorde ett större opiumbeslag, avslöjade marijuanaodlingar och hittade en 13-åring som sålde knark.

    Fotnot: ”Gåsen” är slang för cigarett med cannabis.