"Jag blev polis innan jag blev myndig"

När du går i pension i sommar har du arbetat drygt 46 år som polis. Är det rekord?

– Det kan vara det, men jag vet inte för det finns ingen samlad statistik.

Då var du väldigt ung när du började.

– Ja, jag blev polis innan jag var myndig. Jag var 18 år och sju månader när jag började på den kommunala polisskolan i Stockholm 1964. Myndig blev man först vid 21.

Hur var det?

– Det var en unik situation. Jag fick inte köpa alkohol, men jag kunde beslagta alkohol från andra. När jag var ledig bestämde mina föräldrar över mig. När jag var i tjänst bestämde jag över dem och hade varit tvingad att frihetsberöva dem, om så hade krävts.

Vad har du arbetat med?

– De första åren var jag fotpatrullerande polis i Gamla stan i Stockholm. Då hade vi mycket dialoger med A-lagarna som satt på Stortorget. När de missade sista bussen hem kom de till polisstationen och frågade om de fick sova kvar. Ibland fick de göra det.

Vad jobbade du med sedan?

– Efter ett par år flyttade jag hem till Falköping där jag blev hundförare, vilket jag var i 17 år. Sedan var jag vakthavande befäl och nu arbetar jag med brottsförebyggande arbete.

På vilket sätt?

– De senaste åren har jag bland annat hållit föreläsningar om lag och rätt på SFI-kurser, svenska för invandrare. Jag undervisar eleverna om svensk lagstiftning, om vad de har för rättigheter och skyldigheter.

Vad får du för respons?

– De flesta suger i sig kunskapen och jag har fått många nya vänner. Jag föreläser alltid i uniform, det är viktigt. Många har dåliga erfarenheter av poliser i sina hemländer. 

Vilken var den bästa perioden under dina polisår?

– Nu! Jag har alltid trivts bra. Jag brukar säga att jag aldrig har haft något jobb, för jag har jobbat med min hobby och jag har alltid haft trevliga kolleger.

Många poliser säger att yrket är tufft, tycker inte du det?

– Det är klart att det har varit olustigt med alla förändringar, polisyrket är inte detsamma idag som när jag började. Arbetsättet har bytts ut helt, vilket gör att vi äldre ibland frågar oss om det vi gjorde inte betydde något. Men personligen känner jag att det jobb jag har utfört alltid har känts meningsfullt.

Men förändringarna i yrket hänger väl mycket ihop med att samhället har förändrats?

– Ja, det är klart. 1965 var första gången jag var med om att omhänderta en mycket våldsam narkotika-påverkad person. Då bestämde jag mig för att söka mig till min hemstad – lugna och säkra Falköping. Där fanns det ju ingen narkotika. Det var då det! Jag började min tjänst
i Falköping 1967.

Vad har du för råd till unga poliser?

 – Prata och diskutera mycket med erfarna kolleger. Det hjälper dig att få en mental förberedelse och motverkar att du hamnar i situationer där du gör saker du aldrig hade tänkt göra. Ta det lugnt, var försiktig och spela inte Allan.

Kenneth Fredriksson


Ålder: 65 år.
Familj: Fru och tre barn.
Intressen: Hundar, hästar, familjen.
Önskan: Att få ha det lika bra i framtiden som nu.

Efterlysning!

Vet du någon som har längre polistjänst än Kenneth Fredrikssons? Hör av dig till redaktionen.
kerstin.magnusson@rps.police.se