Grupptänkande hotar kloka beslut

Trycket att nå enighet kan leda till huvudlösa beslut, menar forskaren Michael Rosander.

Termen groupthink myntades 1972 av den amerikanske psykologen Irving Janis som studerat beslutsfattande i grupp. Groupthink utmärks av många faktorer. Till exempel att gruppen har en oförmåga att se eller förhålla sig till det som den arbetar med på ett rationellt sätt. Det gör att den lätt håller kvar vid en ståndpunkt eller ett handlingsalternativ utan att vara mottaglig för annan information eller ha möjlighet att se frågan utifrån ett annat perspektiv.

– Det handlar inte om att man inte vill, utan mer att man inte ser behovet av det. Groupthink är inte detsamma som en stark ledare och en grupp ja-sägare som inte vågar säga ifrån, säger Michael Rosander, doktor i psykologi vid Linköpings universitet som disputerat med en avhandling om groupthink.
Han menar att groupthink kan förekomma i alla arbetsgrupper om förutsättningarna är de rätta.

– Det måste vara viktigt eller mycket viktigt för medlemmarna att vara en del av gruppen. Det kan vara viktigt utifrån olika aspekter, till exempel att man trivs i gruppen, att man med hjälp av gruppen kan uppnå olika mål eller att det innebär prestige eller status att vara med i den.

Groupthink påverkas också av hur gruppen upplever situationen. En förhöjd risk kan uppstå om gruppen upplever sig pressad, om det i gruppen finns otydlighet kring besluts- och granskningsprocesser och om medlemmarna har alltför lika synsätt. Om gruppen arbetar utan insyn ökar också risken.

Groupthink kan undvikas på flera sätt

Det kan undvikas beroende på hur gruppen ser ut och vad den jobbar med. Man kan till exempel se till att det finns möjlighet för utomstående att få insyn i arbetsprocessen och inte bara i slutresultatet.

– Det kan också vara utomstående i samma organisation om det skulle vara känsliga saker man jobbar med. Ett annat sätt är att utse en person att vara ”djävulens advokat”. Att ta på sig den rollen utan att ha fått ”uppdraget” av gruppen gör nog annars att man lätt uppfattas som jobbig, säger Rosander.

– Det kan räcka med att man inte utgår från att en grupp ska fungera rakt av. Och att man ger utrymme och acceptans i organisationen för att avsätta tid, både när en grupp bildas och under resans gång, för att prata om hur man vill jobba. Man måste också kontinuerligt utvärdera arbetet och metodiken.

Hur stoppar man groupthink om det redan förekommer i en grupp?

– Det kan vara knepigare. Det kan vara svårt att som utomstående se att det har påbörjats eftersom det i fenomenet ingår att isolera sig och att man i gruppen också lätt rationaliserar bort utomståendes kommentarer och synpunkter så att de inte får fäste i gruppen.

– På det sättet behöver man inte alls ta i kritiken. Skulle någon i gruppen vilja ta tag i negativ kritik mot gruppens arbete finns ofta grupptryck som innebär att man inte avviker från den inslagna vägen.

Som en direkt följd av groupthink påverkas beslutsfattandet i gruppen.

Det känns viktigare att bevara gruppen än att kritiskt granska det man gör när gruppen upplever sig vara i ett pressat läge.

– Det gör att man lätt och snabbt uppnår enighet, men eftersom det varken finns inbyggda kontrollstationer eller en egentlig önskan att titta på det man gör med kritiska ögon bygger man lätt sina beslut på luftslott som inte testats mot verkligheten.

Hur påverkas ledaren i en grupp som drabbats av groupthink?

– En ledare kan dels ha stor inverkan och lättare att få igenom sina förslag, dels backas ofta ledaren upp väldigt starkt av gruppen. Det kan också finnas interna krav på ledaren att agera på ett speciellt sätt. I ett sådant läge har egentligen inte en ledare speciellt stort handlingsutrymme.

Att i en svår situation söka socialt stöd i en grupp är vanligt.

– Det kan handla om lärarlag som hamnar i en konstig situation med press från massmedia och föräldrar. Eller en polisgrupp som till exempel pekar ut en mordmisstänkt. Om ingen ifrågasätter är det lätt att fortsätta i samma spår, speciellt om gruppen känner stark press att komma till ett resultat.

Löper polisgrupper större risk för groupthink än andra?

– Nja, inte så kategoriskt. Men man kan fundera på om det ligger extra prestige i att ha jobbat sig upp från patrullerande polis till att få vara del av till exempel en mordrotel, om pressen på resultat från media och allmänhet är större på en sådan grupp än de flesta andra grupper, och så vidare.

Palmeutredningen tas ofta upp i detta sammanhang, varför?

– Det är inte orimligt att säga att den utredningsgruppen drabbades av groupthink men man måste veta hur gruppen såg ut, om den kände sig pressad och om det fanns bris-ter i arbetssättet för att kunna uttala sig om det.

Enligt Rosander uppstår problem med groupthink när en grupp skapar en orealistisk bild av sig själv och sin relation till utomstående och när den dessutom fattar beslut som påverkar andra. I andra sammanhang kan det vara mindre farligt att skapa sig en sådan bild.

– Ett fotbollslag kan exempelvis skapa en bild av sig självt att det är jättebra och ta ett beslut att tro på sig självt. Det kan leda till att de vinner nästa match men också till att det blir ett misslyckat resultat.

Det finns en föreställning att groupthink bara drabbar män.

– Det har nog mer att göra med att det är vanligare att män finns i grupper med makt och att det ofta är män som fattar beslut som påverkar väldigt många, men vad jag sett finns det inga studier som stödjer den föreställningen.

Kan ålder vara en riskfaktor?

– Har gruppmedlemmarna samma värderingar, bakgrund och så vidare ökar risken för groupthink men man kan inte se enbart åldern som en riskvariabel.

Kan groupthink vara positivt i något sammanhang?

– Bara kortsiktigt – för gruppens del. Det behöver inte alltid innebära det katastrofala utfallet, för gruppen kan groupthink också innebära att den kan ta snabbare beslut. Men det är lätt att gruppen bygger upp en slags bubbla som slutligen kan spricka när man tar beslut som påverkar andra.

– Det finns en fara med att se groupthink som något som finns överallt. Man ska inte ta så lättvindigt på det, då späder man ut begreppet. Det viktiga är att tänka på att risken finns och att vara uppmärksam på hur man kan förhålla sig till det.