Så ska rattfulla köras bort från vägarna

Utbildning om drograttfylla, punktmarkering av vaneförbrytare i trafiken och erbjudande om missbruksvård – det är Citypolisen i Stockholms recept för att få bort drogpåverkade förare från vägarna. Nu sprids modellen till flera distrikt i länet.

Föraren protesterar inte när poliserna ber honom blåsa i sållningsinstrumentet. Trots att han vet att han har druckit. Trots att han vet att han kommer att åka dit. När utandningsprovet visar att han har motsvarande 1,0 promille i blodet erkänner han utan omsvep att han har alkoholproblem.
– Varje dag efter jobbet sitter jag och mina jobbarkompisar hemma hos någon av oss och dricker sprit. Jag tar alltid bilen dit. Sedan kör jag hem, fast jag har druckit.

När en av poliserna slår i belastningsregistret visar det sig att mannen har blivit dömd för rattfylleri flera gånger.
– Kommer du att köra onykter igen? frågar polisen föraren.
– Ja, det kommer jag. Jag behöver bilen i jobbet och kommer säkert att vara full igen om några dagar, svarar han.
– Då står vi utanför din bostad när du åker till jobbet imorgon.
– Tack.

Det är samtalet med mannen som väcker idén till en ny verksamhetsmodell – Insats mot vaneförbrytare i trafiken, Invit. Modellen gör att poliser i yttre tjänst kan arbeta på ett strukturerat och underrättelsebaserat sätt mot grova trafikbrott. Citypolisen i Stockholm har arbetat efter modellen sedan i våras.
– Jag insåg att det behövdes fungerande rutiner för att hantera och följa upp information och tips om personer i samma situation som mannen, säger Johan Kust, initiativtagare till Invit. 
– Tidigare har det inte funnits någon enhetlig uppfattning om vad som gäller vid drog- och alkoholrattfylleri. Det är viktigt att alla jobbar på samma sätt om vi ska lyckas få bort vaneförbrytarna från vägarna.

Till grund för verksamhetsmodellen ligger en kartläggning av personer som vid upprepade tillfällen kört drog- och alkoholpåverkade. Kartläggningen är främst baserad på polisers egna uppgifter men även på tips från allmänheten. Informationen om personerna har sparats i ett särskilt underrättelseregister.
– Det rör sig om allt ifrån medelålders kvinnor med tydliga alkoholproblem till de tyngsta kriminella i samhället. Tanken är att vi ska fånga upp dem som annars kan vara svåra att upptäcka, säger Johan Kust.
Alla poliser i yttre tjänst, utredare och förundersökningsledare ansvarar för att registret fylls på med information.
– Målet är att åklagaren ska kunna väcka åtal mot den misstänkte. Ärendena ska inte bara läggas på hög.

Enligt modellen ska polisen ingripa mot vaneförbrytarna redan i ett tidigt stadium för att förhindra att de upprepar sitt beteende.  
–  Det gör vi genom att störa dem, till exempel genom att köra förbi deras hus eller sätta upp trafikkontroller i närheten av deras bostad. De ska vara medvetna om att de finns med på listan över vaneförbrytare och att vi har ögonen på dem. Det är även viktigt att vi erbjuder dem vård mot sitt missbruk. 
För att verksamhetsmodellen ska fungera fullt ut har en organisation byggts upp med särskilt utsedda personer på varje avdelning som ansvarar för att samordna arbetet.
– Organisationen är uppbyggd så att den ska fungera långsiktigt i den dagliga verksamheten och inte enbart för enskilda insatser.
Det har även tagits fram en särskild utbildning för att höja kunskapsnivån, framförallt om drogpåverkan. Utbildningen, som heter Taktiskt arbete mot droger i trafiken, är baserad på den så kallade Örebromodellen men har vidareutvecklats för Stockholmstrafiken. Nästa år ska poliser i yttre tjänst, stationsbefäl och förundersökningsledare från fyra polismästardistrikt i länet gå utbildningen.

Målet med Invit:

  • Att öka tryggheten.
  • Att minska antalet skadade och dödade på grund av rattfylleri eller grova olovliga körningar.
  • Att öka antalet lagförda.
  • Att förändra vaneförbrytarnas attityd och inställning och därmed minska risken för återfall.