Lättare för poliser inom EU att byta information

Behovet att dela information lyfts fram i det femåriga tockholmsprogrammet som förhandlades fram under det svenska ordförandeskapet

För polisens del är Stockholmsprogrammet den största och viktigaste överenskommelsen som fattats under det svenska ordförandeskapet, säger Sandra Vukotic, sakkunnig på polisavdelningens enhet för internationell samordning vid Rikspolisstyrelsen, RPS.

Stockholmsprogrammet är ett politiskt ramverk som tar ut riktningen för hur EU ska samarbeta på områden som gäller straffrätt och civilrätt, polis- och tullsamarbete, räddningstjänst samt asyl-, migrations- och viseringspolitik.
Programmet har förhandlats fram på hög politisk nivå och tjänstemännen på RPS var rådgivande i ett tidigt skede.

– Vi har inte deltagit aktivt i förhandlingarna kring Stockholmsprogrammet. Däremot har vi lämnat synpunkter på vad vi tycker är viktigt att ha med i överenskommelsen. Då tryckte vi mycket på vikten av en helhetssyn på informationsutbytet. Det har ju också kommit med i programmet, så vi känner oss nöjda, berättar Sandra Vukotic.

I Stockholmsprogrammet pekas alltså särskilt på behovet av att dela information. Som ett viktigt verktyg anges EU:s it-strategi Information Management Strategy, IMS, som ska göra det enklare för poliser att utbyta information över gränserna.

Samtidigt betonas vikten av att väga de europeiska medborgarnas fri- och rättigheter mot deras säkerhet när informationsutbytet blir större.
– I Stockholmsprogrammet finns en uttalad vilja att balansera integritet och säkerhet, samtidigt som man erkänner att det är en utmaning, säger Sandra Vukotic.

Eftersom programmet bara är ett ramverk är det för tidigt att säga vilka konkreta överenskommelser Stockholmsprogrammet kommer att leda till. Nu blir det upp till Spanien, som tar över ordförandeskapet efter Sverige, att se till att ramarna fylls med ett innehåll.
– Närmast tror jag att det kommer handla om att utveckla en strategi för den inre säkerheten, säger Sandra Vukotic.

I Stockholmsprogrammet betonas vikten av samverkan över gränserna mellan brottsbekämpande myndigheter för att komma åt allvarlig brottslighet och att det gäller att hitta gemensamma strategier för gemensamma mål. Särskilt pekas kampen mot organiserad brottslighet ut, till exempel när det gäller ekonomisk brottslighet och människohandel.

I programmet föreslås också att Europol och Eurojust ska få en starkare ställning och involveras mer i gränsöverskridande operationer. Stockholmsprogrammet lyfter dessutom fram behovet av att ta fram gemensamma definitioner och påföljder när det gäller grova och gränsöverskridande brott, bland annat för att underlätta lagföring över gränserna.
– Det är också viktigt att lyfta fram att nu när Lissabonfördraget börjar gälla kommer EU påverka det nationella arbetet mycket mer. Därför blir det viktigare att följa med i vad som händer inom EU, agera mer proaktivt och föra fram våra prioriteringar. För att vi ska kunna göra ett bra jobb där, är vi beroende av polisorganisationens och enskilda polisers synpunkter, säger Sandra Vukotic.