Vänlighet får vittnen att minnas mer

Högskolan i Kristianstad har forskat om olika attityder vid polisförhör

Lyssnande, empatiska och vänliga poliser får vittnen att minnas mer och brottslingar att erkänna oftare, jämfört med dominanta poliser.
Det visar delresultat från en forskningsstudie vid Högskolan i Kristianstad.
Ulf Holmberg är universitetslektor i psykologi vid Högskolan i Kristianstad och arbetade tidigare som polis under drygt 30 år. Han har tillsammans med Kent Madsen från Polismyndigheten i Skåne genomfört studien. Analyserna är preliminära men vissa intressanta slutsatser kan ändå dras, menar han.
– Våra delresultat visar tydligt att de som förhörts eller intervjuats av en humanitär polis minns betydligt mer än de som hörts av en dominant förhörsledare.
En humanitär intervjuare präglas enligt Ulf Holmberg av att han eller hon är lugn, samarbetsvillig, empatisk och ger tid för reflektion.
– Han eller hon agerar dessutom på ett vänligt sätt. Det ökar
chansen att skapa en positiv atmosfär och personlig kontakt med den hörde. 

Förhörsledare som använder ett dominant sätt karaktäriseras av ett ovänligt, aggressivt, nonchalant och fördömande beteende. Han eller hon ställer också frågor i snabb följd och minskar på så vis den intervjuades möjligheter att reflektera kring frågorna.
Förklaringen till att de som intervjuats med en humanitär stil minns betydligt mer av en händelse, finns framför allt i våra minnesfunktioner, menar Ulf Holmberg.
– Minnet fungerar associativt – det tar tid att länka olika minnesbilder till varandra, att koppla ihop saker. Får vi tid på oss kan flera kopplingar och associationer göras och vi minns mer.
Det är därför viktigt att förhörda personer inte bombarderas med frågor, något som de dominanta intervjuarna har en tendens att göra. Han eller hon låter nätt och jämnt den intervjuade svara innan nästa fråga kommer.
Den hektiska stilen och den allmänt hårdare tonen som den dominanta intervjuaren har, bidrar till att minnesfunktionerna hos den intervjuade får sämre möjligheter till association och ihopkoppling av minnesspår.
– Jag har i tidigare forskning kunnat konstatera att mord- och sexualbrottsmisstänkta i större utsträckning erkänner brott, om de förhörs med en humanitär stil.

Det experiment som ligger till grund för de preliminära slutsatserna handlar om att 146 försökspersoner, 17-70 år gamla, fick agera i ett spel, i form av en datasimulerad situation.
– Vi ville åstadkomma ett mindre fiktivt experiment, en situation där deltagarna inte behöver föreställa sig så mycket. Här kan man säga att vi, genom spelet, skapar gärningsmän och brottsoffer, säger Ulf Holmberg.
En vecka efter att deltagarna genomfört experimentet intervjuades de om sin upplevelse. Efter ytterligare sex månader gjordes ytterligare en intervju.
Hälften av deltagarna förhördes av en dominant polis och resten av en humanitär polis. Oavsett polistyp frågades deltagarna ut tills de inte kunde minnas mera.
I Sverige förekommer troligen båda den dominanta och den humanitära förhörsledaren, tror Ulf Holmberg. Men hur många poliser som gör på det ena eller andra sättet är okänt.
– Vi vet inte, det har aldrig undersökts systematiskt. Inom det här området ligger svensk polis efter. I till exempel Storbritannien började polisen redan under 1990-talet att kartlägga förhör för att kunna arbeta mot ett mer humanitärt och därmed effektivare intervjusätt.

I den allmänna debatten kring kriminalitet och brottslingar framförs ofta hårdare tag som ett lämpligt sätt att avslöja brott, men det finns anledning att fråga sig vad det kan leda till, menar Ulf Holmberg. De preliminära forskningsresultaten från Högskolan i Kristianstad visar att ett tuffare sätt i en förhörs- eller intervjusituation knappast leder till effektivare polisarbete.
– Hårdare tag rimmar illa med vad vår forskning visat hittills och motverkar möjligheterna att lösa brott.  

Slutsatser av experimentet

Ett dominant beteende är olämpligt oavsett om det används mot brottsling eller brottsoffer, men det är speciellt olämpligt i det senare fallet. En humanitär intervjustil bidrar till ett större psykiskt välbefinnande för både brottsmisstänkta och brottsoffer.
På så vis kan det också bidra till att bearbeta traumatiska upplevelser.

Källa: Ulf Holmberg