Digital utryckning

Dygnet runt, året om, ser de till att allt fungerar. Polisens systemtekniker tar emot 10 000 it-larm i månaden.

Personalen på ett av våningsplanen i Kiruna polishus kommer inte ut på intranätet. 124 mil söderut, på Kungsholmen i Stockholm, klickar Johan Bencker sig ned genom it-strukturen och får fram problemets exakta placering.

– Det var en switch som strulade, säger han, och konstaterar med ett ögonkast att det inte är någon större idé att förklara de tekniska detaljerna närmare.

– Allt du behöver veta är att vi startade om den. Nu fungerar allt som det ska igen.

Allt övervakas

Johan Bencker är tekniker på polisens centrala systemövervakning. Framför oss är ett tiotal skärmar upphängda i en halvcirkel. De bildar ett digitalt öga som i realtid blickar ut över hela polisens it-system. Polisstationer, länskommunikationscentraler, RAR, DurTvå, kopplingen till andra myndigheter, förbindelsen till länderna i Schengensamarbetet. Allt övervakas och åtgärdas härifrån. Allt utom Säpo och vissa delar av Rikskriminalpolisen.

– De har av förklarliga skäl sina egna it-system. Jag har faktiskt ingen aning om hur övervakningen ser ut där, säger Johan Bencker, inte utan besvikelse i rösten.

Förebygger it-bränder

Larmet som signalerade att det var någonting fel på den norrländska switchen har nu hunnit byta färg från rött till grönt. Faran är avvärjd för den här gången.

Men fler problem står på tur. Förr eller senare landar de flesta systemfelen på övervakarnas bord.

– Supporten är fantastiskt duktiga på att lösa allting annat. Det är väldigt sällan som ärenden av typen ”har du tänkt på att sätta i sladden” kommer över till oss. Men när systemet verkligen kraschar, så tar vi över, säger Johan Bencker.

Polisens it-system är ett komplext nät av kommunikationer och komponenter som helt enkelt måste fungera. Mycket av systemövervakarnas arbete går med andra ord ut på att släcka eller, än hellre, förebygga bränderna innan de blossar upp ordentligt.

– Oftast larmar systemet först. När folk ringer och påtalar att någonting inte fungerar, vet vi redan om det. Då har vi förhoppningsvis åtgärdat problemet härifrån eller skickat ut en lokal tekniker som löser det på plats.

Stora konsekvenser

Och det måste gå fort. När det väl blir fel är risken alltid överhängande att det blir väldigt fel.

– Tidigare arbetade jag inom telekombranschen. Där var det kommersiella intressen som styrde. Om mobilmasten vid Stureplan i Stockholm låg nere en lördagskväll förlorade företaget väldigt mycket pengar, säger Johan Bencker.

– Här har vi ett mycket större ansvar. Man vill inte ens tänka på vad det kan få för konsekvenser om polisen måste gå in i en lägenhet men inte kan kontakta registren för att kontrollera om personen i fråga är efterlyst eller ansedd farlig.

Krasch på julafton

Systemövervakningen sker enligt ett förbestämt prioriteringsschema där man delar in organisationen i tre nivåer: guld, silver och brons. Blir det någonting fel inom guldkategorin påbörjas felsökningen direkt. Oavsett vad klockan är.

– Kontakten med de andra Schengenländerna är till exempel högprioriterad. Ligger den kommunikationen nere en längre tid stänger de faktiskt landets gränser. Men det har som tur är aldrig hänt.

Därmed inte sagt att det aldrig sker större sammanbrott. Åtminstone en gång i månaden stöter teknikerna på lite mer utmanande problem och emellanåt händer allt samtidigt.

– Förra julafton arbetade jag ensam. Vid sextiden på kvällen, när jag just skulle hälla upp lite must, brakade allt ihop, säger Johan Bencker.

– I vanliga fall har vi kanske 10-15 larm att jobba med löpande här. Då kom det 600 på en gång. Från den ena minuten till den andra.

Får man inte panik då?

– Man försöker mest felsöka på alla nivåer. Kommer jag ut på polisen.se? Nej. Går det logga in på Basa? Nej. Kan jag komma ut på internet över huvud taget? Nej. Fungerar systemet utanför kvarteret? Nej.

Hur löste det sig?

– Jag gick direkt till serverrummet i källaren och startade om systemen handgripligen. Det var enda sättet.

Den nämnda källaren har fått en rejäl ansiktslyftning på senare år. Serverskåpen står uppradade i exakta formationer. Det dova brummet från hundratals fläktar som svalkar denna uppsjö av hårdvara ligger som en matta över samtalet.

– Vi har haft specialister här som gjorde 3D-moduleringar för att få fram den optimala placeringen för allting. Det är en del i det vi kallar grön it, säger Johan Bencker.

– Genom att ta hänsyn till luftflöden, temperaturer och så vidare, sparar man faktiskt flera hundra tusen kronor om året i reducerade elkostnader här nere.

Polisens centrala systemövervakning

  • 15 anställda totalt. Nio systemtek-niker arbetar i skift dygnet runt, året om.
  • Avdelningen övervakar 2 900 fysiska enheter runt om i landet och behandlar ungefär 10 000 larm i månaden.
  • Länen som larmar mest är Stockholm och Västra Götaland, av den enkla anledningen att de har flest anställda och därmed belastar systemen mer.
  • Det vanligaste larmet är kommunikationen mellan polisstationerna och att de tappar kontakten med Stockholm. DurTvå är ett annat system som används mycket och där systemövervakningen ofta åtgärdar problem.
  • Systemövervakningen förvaltar polisens it-miljö. Samtalen från de anställda behandlas av Supportcenter. På det viset kan teknikerna prioritera och åtgärda inkommande ärenden effektivare.