Det är inte bara att tuta och köra

Kör inte fortare än du klarar av. Det är ett av alla tips du får i reportaget om polisens nya förarutbildning.

Gasa! Gasa då! Du måste upp i sjuttio!

Instruktören och tre roade poliser sitter i samma bil och försöker förmå mig att trampa gasen i botten. Sedan ropar instruktören stopp, och jag bromsar, får sladd och vi snurrar runt som i en karusell innan bilen till slut står stilla.

Jag skrattar till. Det där var kul! Hade utbildningen sett ut som den gjorde förr, hade vi fått testa igen, och igen, och igen. Men all den så kallade färdighetsträning som poliser tidigare fick, i att gasa, bromsa och parera sladd, har inte resulterat i säkra bilförare. Tvärtom ger färdighetsträning farliga förare, visar forskningen. Den måste kombineras med utbildning om riskerna.

– Egentligen är det inte så konstigt. Övningarna ger förarna övertro på sin förmåga. De tror att de lärt sig att parera sladd. Men när det är utryckning på riktigt är allt annorlunda mot hur det var på övningsbanan; bilen, väglaget, omgivningarna och inte minst stressnivån, förklarar Ingela Ring, som är kursansvarig på Polishögskolan i Solna.

Fokus på hjärnan

Det som förut hette kurs i polisbilskörning heter nu förarutbildning. Fokus ligger på hjärnan bakom ratten snarare än på fötterna på pedalerna.

– Det är viktigt att veta hur man hanterar stress till exempel. Det är något som är väldigt individuellt, säger Ingela Ring.

Under den nya förarutbildningen får poliserna stärka sin självkännedom. Hur hanterar du stress? Vilka personliga drivkrafter har du i yrket? Hur påverkas du av grupptryck? Med facit i hand är det lättare att inse sin potential och sina begränsningar som utryckningsförare.

Bättre självkännedom

Även färdighetsträningen på övningsbanan syftar till bättre självkännedom. Målet är inte längre att bli bättre på att häva sladd utan att lära känna sina egna och bilens begränsningar.

– Du får lära dig att inte köra fortare än du klarar av. Ju högre hastighet, desto svårare är det att hinna med att bedöma riskerna, säger Ingela Ring.

– Man vill ju gärna få tag i brottslingen, eller hinna stoppa ett pågående brott. Det kan göra att man tappar konsekvenstänkandet. Men vad är jobbet värt? Är det värt att offra allting, att sätta livet till, för sitt jobb, frågar sig Tobias Engström, polis på Gotland som utbildar sig till länsinstruktör.

God förebild

Han hör till den första grupp instruktörer som får ta del av den nya utbildningen. Tanken är att han och de andra i gruppen ska föra vidare sina nya kunskaper till övriga instruktörer i sina hemmamyndigheter.

– Jag kommer att korrigera min bilkörning. I den här rollen måste jag vara en god förebild, säger Tobias Engström.

Han känner igen tankegångarna i den nya förarutbildningen från polisens nationella bastaktik. Där fördjupar man sig också i exempelvis stresshantering.

Forskningsförankringen är tydligare än tidigare i förarutbildningen. Även miljöaspekten har fått större utrymme. Instruktörerna utbildas i så kallad ecodriving, ett sparsamt körsätt som ger både miljömässiga och ekonomiska vinster.

– Det sparsamma körsättet kommer att göra skillnad i olycksstatistiken framöver eftersom det är en mer planerad körning med bättre framförhållning och färre snabba inbromsningar, säger Ingela Ring.

24 nya instruktörer

I den första kursomgången utbildades 24 länsinstruktörer, inklusive Tobias Engström från Gotland. I vår ska fler instruktörer gå kursen på Polishögskolan i Solna. Samtidigt, i januari 2011, får den första kullen polisstudenter ta del av den nya förarutbildningen i ett första steg. När de kommer ut på polismyndigheterna 2013 ska de mötas av nyutbildade instruktörer som tar dem vidare på vägen mot att bli säkra, riskmedvetna utryckningsförare.

Kanske har jag det i mig. Det tog onekligen emot att gasa upp i sjuttio när jag visste att det snart skulle vara tvärstopp och att jag skulle få sladd. Det måste betyda att jag har god framförhållning och är en riskmedveten förare. Men räcker det?

– Vi poliser måste kunna köra bil bättre än alla andra. Bilen är vårt arbetsredskap. Utöver att vi liksom alla andra bilister måste kunna köra bil bra ska vi agera förebilder i trafiken och dessutom sköta vårt jobb samtidigt, säger Ingela Ring.

De fem vanligaste missarna bakom ratten.

  • För mycket gas.
  • För kraftiga inbromsningar.
  • För kraftiga inbromsningar före kurvorna.
  • Dålig stresshantering med fokus på fler saker.
  • Bristande kunskaper om fordonet, missbedömning av fordonets egenskaper.

Olyckor med polisbilar

  • De flesta olyckorna sker under vanlig patrullering, inte under ut-ryckning.
  • Under 2008 inträffade sammanlagt 3 000 incidenter med polisfordon i Sverige.
  • Under elvaårsperioden 1997-2007 skadades nästan 1 800 poliser i olyckor i polisbil. 76 av dem skadades svårt.
  • 57 procent av fallen när poliser skadats hade polisbilsföraren helt eller delvis vållat olyckan, enligt försäkringsbolagen.
    Källa: Rapporten Polisbilen som aldrig kom fram av Jörgen Lundälv, docent i trafikmedicin vid Umeå universitet och föreläsare på polisens nya förarutbildning
    .

Polisens nya förarutbildning

  • På polisutbildningen får studenterna börja träna på att köra polisbil. Fokus ligger på insikt om riskerna i trafiken och riskbeteenden hos bilförare.
  • Under aspiranttjänstgöringen den femte terminen får aspiranterna utveckla sina praktiska färdigheter bakom ratten.
  • Nyanställda poliser går under sitt första år en kurs i polistaktisk bilkörning. Kursen arrangeras av polismyndigheten. Målet är en god förmåga att köra polisbil på ett säkert sätt och fördjupad kunskap om riskbeteenden.