Rikspolischefen: Det behövs mer polisforskning

Nyligen besökte jag Centrum för polisforskning, som är en ny institution vid Uppsala universitet. Att denna satsning görs på polisforskning är mycket välkommet.

Bengt SvensonDet bedrivs förvisso redan polisforskning vid bland annat Brottsförebyggande rådet och flera andra lärosäten, men det behövs mer.

Vid Rikspolisstyrelsen har vi också startat ett arbete för att stimulera forskning och för att sprida forskningsresultat i vår verksamhet. Vi har anlitat professor Johannes Knutsson i det arbetet och vi kommer snart att börja ge ut rapporter med polisforskning från andra länder.

Direkt kopplat till behovet av forskning, är att vi inom Polisen måste bli bättre på att utvärdera vår verksamhet. I det arbetet kan vi ha god nytta av kontakter med forskarsamhället. Såväl BRÅ som universitet och högskolor kan hjälpa till med att göra utvärderingar och uppföljningar.

Inte minst vill jag se mer forskning som kommer den praktiska polisverksamheten till nytta. Ett bra exempel på det är vårt samarbete med forskare för att utveckla SPT, den särskilda polistaktiken.

Vi har mycket att vinna på att rutiner och arbetsmetoder är grundade på forskning. Det kan göra oss effektivare i vår brottsbekämpning och det kan även hjälpa oss att utforma arbetsförhållandena så att de blir säkrare.

På tal om att följa upp, så visar en ny rapport från Rikspolisstyrelsen att det finns otillfredsställande stora skillnader mellan polismyndigheterna när det gäller den egeninitierade verksamheten, alltså exempelvis narkotikabrott och trafikbrott. Några myndigheter har en hög aktivitet, medan det finns andra som har en avsevärt lägre aktivitet, ja en och annan myndighet tycks tro att det räcker med att ställa ut skorna så görs det av sig självt. Vi måste komma i håg att en viktig del i att förebygga brott är att vi är repressiva i vår verksamhet. Med andra ord krävs en hög och betydligt jämnare nivå på detta område.

En ny medarbetarundersökning har gjorts inom Polisen och jag gläds åt en positiv utveckling på flera områden. För tredje mätningen i rad ges på nationell nivå högre värden när det gäller vad man känner till om målen för verksamheten, vad man tycker om stödet i arbetet samt hur man ser på ersättningen, ledarskapet och möjligheterna att påverka. Förtroende för ledningen ökar också.

Tyvärr sjunker bedömningen av den fysiska arbetsmiljön, det är uppenbart att det nya Intrapolis måste utvecklas vidare och när medarbetarna ser till helheten blir bedömningen aningen lägre än förra mätningen.

Medarbetarundersökningen är ett verktyg för att Polisen ska bli en allt bättre arbetsplats. Nu måste vi gemensamt använda undersökningen för att se hur vi kan fortsätta att utveckla verksamheten inom alla områden.

Till sist kan jag berätta att jag har uppdaterat Rikspolischefens inriktning, alltså det dokument där jag berättar om min syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Jag skrev dokumentet 2008 och den nu gjorda uppdateringen innebär inga stora förändringar. Min syn på Polisens uppdrag ligger fast, men på några punkter har jag i takt med utvecklingen flyttat fram positionerna. Dokumentet finns på Intrapolis och i tryckt form för läsning av var och en.

För övrigt …
... ska vi vara mycket stolta över att allmänhetens förtroende för Polisen är högt och att det ökade under förra året, enligt den stora årliga mätning som SOM-institutet gör.