Samlat grepp mot kulturarvsbrotten

Kenneth Mandergrehn på Rikskriminalpolisen, har fått i uppdrag att samordna och bevaka området kulturarvsbrott.

Vad är kulturarvsbrott?

 – Det finns ett stort ekonomiskt intresse i att handla med stulna kulturföremål som konst, mynt och möbler. Den illegala handeln med föremålen är, efter narkotika, trafficking och vapen, det som genererar mest pengar. Stölderna drabbar bland annat antik- och konsthandlare, kyrkor, museum och bibliotek.

Vilken är din roll?

– Jag ska bland annat undersöka omfattningen av kulturarvsbrotten i Sverige och ta reda på om det finns en koppling till den organiserade brottsligheten, skapa nätverk och förbättra det internationella samarbetet, inte minst med Interpol. De har en särskild databas där kulturarvsbrott registreras som vi kan ha användning av i Sverige.

Vad är syftet med arbetet?

– Att öka kunskapen om kulturarvsbrotten inom polisen så att fler stölder kan klaras upp. Jag kommer, tillsammans med Riksantikvarieämbetet, bland annat ta fram en checklista för handläggningen av kulturarvsbrott för polis, åklagare och länsstyrelserna. 

Hur påverkar stölderna allmänheten?

– När vårt kulturarv utarmas blir det svårare för oss att förstå och tolka vår egen historia.  Kulturarvet har generellt ett mycket stort symbolvärde och måste vårdas och skyddas därefter.